Våren 2011 spenderade jag en månad som volontär i Makalali Game Reserve, där jag fick uppleva det sydafrikanska djurlivet på riktigt nära håll.
(Sofia deltog i volontärresan "
Safari och datainsamling bland "the big 5")
Volontärorganisationen jag jobbade hos hade två olika läger och tre av mina fyra veckor spenderade jag i deras basläger som heter Twines eller Base Camp.
I Twines bor man i riktiga rum som man får dela med en annan volontär och man har ordentliga badrum med toalett och dusch. Det finns ett gemensamt kök där volontärerna lagar gemensam middag varje kväll. Lunch på dagen får man fixa själv. I huvudbyggnaden bor rangers och där finns också ett sällskapsrum där man har föreläsningar av olika slag. Här samlas också all data, och det är här man skriver in det man ser i reservatet i datorer, för vidare forskning.
Och man får inte glömma att det när som helst kan komma in vilda djur bland husen. Det enda stängsel som finns runt byggnaderna är ett ”elefantstängsel”, som består av två metalltrådar som löper runt husen, ungefär två meter ovanför marken. Det ska dock sägas att elefanterna inte alltid stoppas av ”stängslet”. I övrigt kan djuren i reservatet komma och gå som de vill. Flera nätter kunde jag höra hur hyenor och ibland också lejon strök runt huset. Känslan av att ligga i sin säng, och höra hur en hyena morrar utanför dörren är lite läskigt men framför allt häftigt! Då vet man att man är i Afrika!
Som volontär i Twines åker man på game drives (åkturer i reservatet) två gånger om dagen, en på morgonen och en på eftermiddagen. Under driven antecknar man alla djur man ser, skriver upp antal, kön, GPS-koordinater, vad de gör osv. Varje drive har ett speciellt huvudämne, t.ex. lejon. Man söker då speciellt efter lejon, letar spår och kör i de områden där de senast sågs.
Hittar man lejonen så stannar man där ett ganska bra tag, studerar deras beteende och skriver ner allt man ser dem göra. Detta är för att kunna genomföra mer ingående forskning kring dem. Under driven får man hela tiden lära sig nya saker, om djuren, naturen, träden och om landets kultur. Visdomen som våra rangers hade var enorm och man kommer hem med en massa nya häftiga lärdomar!
Vi åkte inte bara runt på game drives utan gick även på vandringar. Då handlar det mest om att lära sig känna igen spåren från olika djur, lära sig känna igen olika träd, vad de heter och vad man kan använda dem till. Du lär dig hur du ska hitta i bushen om du går vilse, du lär dig helt enkelt en hel del nyttiga och häftiga saker!
Makalali Game Reserve är en så kallad ”big five park”, vilket innebär att de har lejon, leopard, buffel, elefant, och noshörning. Jag hade turen att få se alla fem vid olika tillfällen. Det mest fantastiska är när tre hjordar med elefanter (ungefär 60 djur) står utanför lägret och dricker vatten ur vår vattentank. Det är elefanter överallt! Eller när man hittar en flock lejon som nyss dödat en gnu och ligger och äter på den. Eller att över huvud taget få se en leopard, som dessutom har två ungar med sig! Det finns så många fantastiska ögonblick att ta vara på!
En typisk dag i reservatet finns inte, det händer alltid något speciellt. Men ungefär så här skulle det se ut: På morgonen åker man ut på game drive vid halv sjutiden. Man noterar alla djur man ser, även fåglar, men letar speciellt efter exempelvis elefanter. En elefant i varje hjord har halsband med sändare som gör att man kan spåra dem. Det är dock inte alltid självklart att man hittar dem bara för att de har halsband. När vi hittade elefanterna stannade vi kvar i området och studerade dem. Vad de gör och hur de reagerar på vår närvaro.
Efter 4-5 timmar åker man tillbaka till Twines och äter lunch. Sen har man antingen några timmar ledigt när man kan föra in den information man samlat in i datorn, eller bara ta det lugnt. Ibland hade vi föreläsningar om t.ex. hyenor, ormar och skorpioner eller stjärnorna som finns på södra halvklotet.
På eftermiddagen är det en ny game drive, där man letar efter t.ex. geparder eller noshörningar. När det blivit mörkt åker man hemåt på de skumpiga vägarna, och lagar sen middag som äts vid lägerelden medan man pratar om vad man sett och upplevt under dagen.
Under en vecka bodde jag också i Bush Camp, som är det andra lägret. Där är det verkligen bushlivet som gäller! Man bor i stora tält med riktiga sängar men det finns varken el eller varmt vatten. Kyl och spis drivs på gas. Det finns en riktig toalett men om du vill ta en varm dusch får du koka upp vatten. Bush camp är beläget mitt ute i bushen där djuren kan ströva fritt, precis som i Twines. Det är dock vanligare att djuren kommer närmare här, eftersom området är mindre. Jag fick höra historier om lejoninnor som en gång försökt bryta sin in i ett av tälten, men något sådant slapp jag själv uppleva. Vaknade dock varje morgon till babianernas vrålande bland träden.
Att åka på en volontärresa till Sydafrika är något jag verkligen rekommenderar och som jag själv kommer minnas och ta lärdom av resten av mitt liv. Du får nämligen inte bara en fantastisk vistelse, nya vänner och nya kunskaper utan också, i alla fall för mig, en helt ny bild av dig själv.
Sofia Almkvist, Norrköping 2011