Läs Kjell och Barbros reseberättelse från Afrika

Vi fick uppleva otroligt mycket under vår tid i Makalali. Alla oförglömliga möten med de vilda djuren på mycket nära håll. Man fick väldigt snabbt en känsla av att dessa vilda (och verkligt farliga djur) var våra kompisar. När lejonen stök runt jeepen på 2-3 meters avstånd eller elefanterna passerade och luktade på oss med snabeln, det var inte alls konstigt. Vi hörde ihop på något sätt.

Att kunna ta på det sövda lejonet som skulle gipsas efter att vi burit det till bilen, kändes då helt naturligt men hade varit helt overkligt innan resan.

Att få sitta vid hyenornas hem 2-3 timmar och studera dem. Samtidigt som hyenungarna undersöker oss och vår jeep, det är häftigt. Jämföra barnuppfostran/agerande inom familjen för lejon och hyenor är också intressant. Det finns mycket bland djuren som är intressant, som tex att även ”bytesdjuren” försöker skydda sina områden mot rovdjuren. Ja det finns mycket som vi lärt oss.

De dagliga sysslorna beskriver Sofia Almkvist bra i sin berättelse så det behöver jag inte upprepa. Inte minst slutet där hon varmt rekommenderar andra att åka på en volontärsresa.

Vi volontärer på Makalali pratade om detta; att ”alla” borde våga göra detta. Det ger så mycket och man ser nya saker i livet. Våga göra det du också. Du kommer inte att ångra dig!

Kjell och Barbro Asplund